130 år sen invigningen av ”nya” länssjukhuset i Hudiksvall
Den 20 april 1895 hölls invigningsceremonin för det nybyggda länssjukhuset i Hudiksvall. Trots att patienterna redan flyttat in två månader tidigare skedde invigningen utan offentlig annonsering, vilket väckte kritik. 130 år senare uppmärksammar vi tillkomsten av det moderna sjukhuset och den dåtida debatten om elbelysning – en av tidens stora frågor inom vårdens utveckling.
Lördagen den 20 april år 1895 samlades ett femtiotal personer i det nybyggda länssjukhuset i Hudiksvall för dess invigningsceremoni. Patienterna, som flyttats till det nya sjukhuset redan den 20 februari, bjöds på kaffe med dopp enligt instruktion av tillförordnad lasarettsläkare Lindström. I Hudiksvalls Allehanda kan vi läsa att ingen vidare annonsering för sjukhusets officiella invigande hade gjorts. I artikeln beskriver journalisten att
”något offentligt tillkännagifvande om tiden för invigningen hade ej häller utfärdats. Ett hemlighetsmakeri som framkallat en allmän förtrytelse inom skilda läger. Det berättas, att inte ens stadens (ortens?) samtlige läkare och apotekare undfått kallelse, och visst är, att stadens tidningsredaktioner först på enskilda omvägar fingo nys om tiden”.
Såhär exakt 130 år senare kan vi bara spekulera kring varför det nya, moderna länssjukhuset inte fick någon pampigare invigning. Istället berättar vi historien om sjukhusets tillkomst och om den stora vattendelaren mellan sjukhusdirektionen och lasarettets läkare: den elektriska belysningens vara eller icke vara.
I Hudiksvall uppfördes 1828 ett kurhus som fram till 1840 var stadens vårdinrättning. 1840 öppnades det första lasarettet, ”Norra Helsinglands Kongl. Lazarett och kurhus”, i ett redan befintligt hus på fastigheten som idag heter Gamla lasarettet, mellan Kungsgatan och Norra Kyrkogatan. Mot slutet av 1800-talet var det gamla lasarettets byggnader uttjänta och omoderna. Man beslutade därför att bygga ett helt nytt sjukhus, på den plats där dagens sjukhus ligger. Arkitekt var Axel Kumlien, som ritat bland annat Sophiahemmet och Härnösands lasarett. När den något nedtonade invigningen av det nya sjukhuset utspelade sig, kunde man stoltsera med bland annat två operationsrum, ett mörkrum för ögonundersökningar, ett bad- och snyggningsrum samt totalt 119 sängplatser.
Innan det nya länssjukhuset stod klart hade en något hätsk diskussion om den moderna byggnadens belysning ägt rum mellan sjukhusdirektionen och de läkare som ingick i arbetsgruppen. I direktionens protokoll den 25 april 1894 framgår att direktionen, för att spara in pengar på det redan mycket kostsamma bygget, ville att belysningen skulle utgöras av de gamla fotogenlamporna. De fick dock tänka om på sittande möte, när lasarettsläkare Hellberg uppmanade dem att
”icke genom någon missriktad sparsamhet från första början sätta en ful fläck på vårt nya lazarett”. Hellbergs argument var att det ändå skulle bli stora kostnader, eftersom man istället skulle behöva anställa en särskild person för att fylla, tända och vakta alla fotogenlampor, och att skillnaden i pris inte ”ställer sig högre än att den fullt uppväges af snyggheten, sundheten och trefnaden, som den elektriska belysningen har framför fotogenen”.
Så blev det till slut elektrisk belysning i Hudiksvalls nya länssjukhus, vilket kunde visas upp för den lilla skara besökare som befann sig på invigningen den där lördagen i april för 130 år sedan. Huvudbyggnaden användes när man 1924 byggde ut sjukhuset åt öster och väster, men revs sedan och ersattes med en modern centralkropp. När det nya sjukhuset togs i bruk 1927 fanns således inget av det nu gamla länssjukhuset kvar. Vi väljer ändå att fira att det är 130 år sedan Hudiksvall fick ett riktigt lasarett, med riktig elektrisk belysning. Vilka moderniteter av idag kommer man minnas om ytterligare 130 år?
Känner du till något mer om bilderna? Skriv gärna till Regionarkivet och berätta mer!
regionarkivet@regiongavleborg.se
Region Gävleborg
Regionarkivet
801 88 Gävle